Bruno Mathsson, 1907-1988, är en av Sveriges mest kända formgivare och arkitekt internationellt. Han var född och uppvuxen i Värnamo. Fadern Karl Mathsson var snickarmästare i fjärde generationen och därför var det naturligt att Brunos karriärval också skulle bli snickare.
Bruno fick aldrig någon teoretisk utbildning utan blev upplärd av sin far från grunden och fick på så sätt en solid träteknisk kunskap och en välutvecklad känsla för träegenskaper. Men detta räckte inte för den unge Bruno Mathsson. Genom olika möbeltidningar fick han upp ett eget intresse för utveckling av möblers form och funktion med trätekniskt kvalitét.
Bruno fördjupade sitt intresse för funktionalism med självstudier under flera år på 1920- och 1930-talet. Han lånade tidningar och böcker på Röhsska Konstslöjdmuséet i Göteborg och blev god vän med muséets intendent Gustav Munthe.
År 1930 arrangerades en hantverk- och industriutställning i Värnamo där Brunos fader ställde ut en traditionell barockstol, som Bruno hade gjort. Han fick ett resestipendium av Hantverksföreningen, för att senare kunna besöka Stockholmsutställningen samma år. Där fann han sitt nya egna formspråk och frigjorde sig från stiltänkandet.
Året därefter fick Bruno Mathsson ett uppdrag från Värnamo Lasarett att rita en stol, som blev hans första stol gjord på hans nya teorier med hängande sadelgjordsmatta och böjd träram. Stolen fick namnet ”Gräshoppan” men blev inte alls uppskattad av varken personalen eller patienterna och stuvades undan på vinden.
Men Bruno gav sig inte utan fortsatte att utveckla sina idéer och teorier om sittandets mekanik. Under åren 1933-1936 utformade han en serie stolar, de tre grundstolarna (arbets-, vil- och liggstol mod. 36 som var uppbyggda med en sittsram av massivt trä som kläddes med flätad sadelgjord samt ett separat böjlimmat underrede).
År 1936 erbjöd intendenten Gustav Munthe på Röhsska Konstslöjdmuséet i Göteborg Bruno Mathsson möjligheten att ställa ut sina möbler på en separat utställning på muséet. Utställningen blev en succé och Bruno blev erbjuden att delta i världsutställningen Paris Expo året därpå. Där fick han ett Grand Prix för sin säng ”Paris” och folk världen över började uppskatta och efterfrågade efter hans möbler.
Förutom stolar, fåtöljer och bord konstruerade Mathsson även 35 så kallade glashus i Sverige, Danmark, Nederländerna och Portugal. Flera av dessa hade ett patenterat fönstersystem ”Bruno Pane” vilket möjliggjorde stora öppna väggytor.
Under 1960-talet började Bruno Mathsson skapa möbler i stålrör, som t.ex. stolen ”Jetson”, sängen ”Ulla” och fåtöljen ”Karin” som är uppkallad efter Brunos fru, Karin Swärd.
Bruno Mathsson avled år 1988 av sjukdom men lämnade kvar ett stort kulturarv efter sig. Hans möbler framstår som moderna, evigt unga och funktionella av dagens människor.
